”Marknaden” är ett begrepp som vi hör dagligen. Men den där marknaden är förvånansvärt vagt definierad inom ekonomivetenskapen, trots att den verkar spela en allt större roll i samhället. Så kallad marknadisering och etablering av nya marknadsmodeller flyttar kontinuerligt gränsen mellan marknaden och det allmänna, vilket skapar omtvistade och ibland konfliktfyllda sitautioner. De politiska motsättningarna kring gränsdragningen växer – men är det en politisk fråga? Är vägen fram i stället att bygga upp kunskap om hur gränsen bör dras?

Projektet Markets, Spatial Order, and Sustainable Urban Futures: Porti franchi and the spatial history of the market försöker ge svar på en del av frågorna genom att pröva andra angreppssätt än de hittills brukliga: nyetablerade marknadssituationer analyseras som rumsliga problem och utgångspunkterna granskas historiskt; nutida exempel speglas i exempel från marknadsetablerandets tidigaste epok i Europa. Projektet är finansierat av forskningsrådet Formas och handleds av Sverker Sörlin (KTH) och Antonella Alimento (Università di Pisa). Det löper fram till 2014 på KTH.

UR ANSÖKAN TILL FORMAS, APRIL 2009:

Marknadsrummets ordning och den hållbara staden: Porti franchi och marknadens planeringshistoria
KORT PROJEKTBESKRIVNING
Syftet med detta projekt är att analysera marknaden som marknadsplats: dess rumsliga ordning och relation till planering och stadsbyggnad. Vi vill blottlägga grundläggande mönster i ”programmeringen” av marknadens platser. Forskningsuppgiften är huvudsakligen historisk och har som fokus de fria marknadsstäder, porti franchi, som uppkommer i Italien under 16- och 1700-talen. Fokus ligger således på ursprung. Vi skall också göra systematiska jämförelser med nutida samhällsplanering, där ”marknadisering” har återkommit som strukturerande faktor, med osäkra och outforskade konsekvenser för en hållbar urban framtid. En äldre tids rumsliga organisation av marknadsplatsen kommer därigenom att tala till nuets, och vice versa. Porti franchi dök upp som en serie ”innovativa miljöer” som spred sig över Europa. Studien beskriver vad vi kallar den rumsliga programmeringen av marknadsplatsen genom att studera det som kan betecknas som dess konstitution (dess legala och politiska design) och dess situation (föremålet för dess fysiska design), båda i förhållande till vad vi kallar planeringens teknologier. Att förstå den kapitalistiska marknadens ”grammatik” är användbart i samband med planeringen och förvaltningen av s.k. ”marknadslösningar” i den byggda miljön – en idag allt vanligare uppgift i ett växande antal offentliga och privata strukturer (offentliga byggnader; shopping- och förortscentra; sjukhusanläggningar, osv) där osäkerheter och konflikter skapar risker för en hållbar utveckling.

Markets, Spatial Order, and Sustainable Urban Futures: Porti franchi and the spatial history of the market
BRIEF PROJECT DESCRIPTION
The purpose of this project is to analyse the market as an integrated dimension of urban planning and design - the market as a market place: its spatial order and relation to planning. The research will be chiefly historical and will focus on the free market towns, the porti franchi, starting in Italy in the 17th and 18th centuries. The study will thus concentrate on beginnings. Comparisons will be made with current urban design where marketization is again a structuring factor with uncertain consequences for sustainable urban futures. The early spatial organization of the market place will thus speak to the present, and vice versa. The porti franchi appear like a series of ”innovative milieux”, with distinct common traits, scattered across Europe in the 17th and 18th centuries. The study will uncover the spatial programming of the market place by means of studying what could be defined as its constitution (its legal and political design) and its situation (the resulting physical design object), both in relation to what is here termed spatial planning technologies. Understanding the spatial ”subtext” or ”grammar” of the capitalist market should be useful for the planning and management of new market situations (”market solutions”) in defined areas and built spaces, a recurrent case in an increasing number of public sector structures today (public buildings, suburban shopping centres, hospital areas etc) where uncertainties and conflict put sustainability at risk.

POPULÄRVETENSKAPLIG BESKRIVNING

I det här projektet ska vi studera marknaden genom att undersöka dess rumsliga sidor. Det vi tänker på är samhällen och marknadsplatser i vid mening – alla de system av offentliga och privata rum där ekonomiska aktiviteter äger rum i verkliga livet. När man diskuterar ekonomi, tänker man ofta förbi detta: Hur är rummet runt ekonomin organiserat? Vem planerar marknadsplatsen?

Vi vill undersöka hur marknadens rum utformas och avgränsas. Vem som gör det och med vilka avsikter. Vad kan det finnas för samband mellan en viss typ av ekonomisk ordning – marknadsekonomin – och hur rummet (t ex stadsplanen) utformas, hur en marknadsekonomi så att säga ”programmeras” rumsligt genom den plan som läggs ut, där ekonomin ska pågå och utvecklas. För att förstå mer om detta tänker vi börja i historien – det är ett bra sätt att fånga in sammanhanget bakom ett samhällsfenomen. Vi har fått upp ögonen för ett antal städer, eller marknadsplatser, som anlades i Europa under 1600- och 1700-talen. Städer var den vanliga platsen för stora som små affärsuppgörelser, och de organiserades rumsligt runt denna uppgift. De speciella städerna i projektet kallas porti franchi. De tycks vara ett slags prototyper för modern marknadsekonomi, mitt i en omgivning som levde enligt äldre och mer slutna principer – med stränga regler om vem som fick ha en affärsrörelse, hur många som fick ha det, hur och var man fick röra sig, vilka priser som skulle gälla. Städer var överhetens instrument för att i egna syften kontrollera handeln, att uppmuntra den och knuffa den i olika riktningar, eftersom de tjänade pengar på skatteintäkterna.

Städerna i vår studie är intressanta eftersom det finns en tydlig planerande makt som planerar dem efter ett ”program” som liknar fri marknadsekonomi – trots att denna ännu inte fanns. Hur har de som beslutat och planerat staden tänkt? Kanske är det i sådana här städer som marknadsekonomin börjar få en form, en ”design”? Kan dessa stadsrum lära oss något nytt om hur marknadsekonomin har utvecklats, och vad planeringen av en marknadssituation innebär? I nutiden finns intressant nog ett liknande mönster: en planerande, politisk makt som vill etablera och organisera marknadssituationer. I den nutida samhällsplaneringens verklighet har ”marknadsmodeller” återkommit som ett sätt att strukturera rum och produktion i ett växande antal offentliga strukturer (offentliga byggnader; anlagda, tidigare offentliga förortscentra; sjukhusanläggningar är några exempel). Men med osäkra och aldrig utforskade konsekvenser för en hållbar urban framtid; mycket i samtiden tyder på att marknadsplatser inte utan vidare är tillförlitliga för precis alla uppgifter. Genom den historiska och teoretiska studien kan vi förstå något av marknadens ”grammatik”, vilket kan vara användbart i förhållande till planeringen och förvaltningen av nya marknadssituationer.

Det här forskningsprojektet slutförs 2012, men kommer att generera kunskap redan under resans gång, att presenteras i form av artiklar (både vetenskapliga och populärvetenskapliga), föredrag och workshops för både forskare och andra intressenter. Resultaten kommer troligtvis att ha stort intresse på flera plan: grundläggande som ett bidrag till en marknadens rumsliga historia, med nya perspektiv på både planerings- och arkitekturhistorien och till ekonomisk historia – liksom till den teoretiska diskussionen om städer och rum, liksom om ekonomi. Huvudsyftet är emellertid att kunskapen skall kunna användas till att med större skärpa hantera frågor om samhällsplanering och samhällets ekonomi på ett sätt som bidrar till att göra marknadsekonomin och våra gemensamma resurser mer hållbara.

Inom forskningsprojektet kommer vi att formulera en kommunikations- och mediestrategi, som syftar till att göra mest möjligt av det potentiellt breda intresse vi ser i projektets frågor. Det kan handla om diskussioner med grupper av politiker, med tjänstemän inom samhällsplanering eller med människor inom folkrörelser och bildningsförbund. Det kan också handla om att presentera relevanta delar av resultaten i den allmänna debatten kring de nutida marknadsfrågor som hela tiden dyker upp i nya situationer. Avslutningsvis ser vi en specifik men viktig målgrupp bland kunskapsföreträdare som arkitekter, planerare och ekonomer, där vi tror att studien skulle kunna bidra till den professionella utvecklingen.