Borgerliga näringspolitiker vill gärna framstå som modiga liberaler, men biter sig likt gamla socialdemokrater fast i de gamla uppbyggda strukturerna. Med anledning av ett moderat utspel om utförsäljning av LKAB och Vattenfall.

Fredrik Reinfeldt och moderaterna sägs ha gått vänsterut. Vilket inte alla uppskattar. Så kanske för att motverka det intrycket, kom ett så kallat utspel förra veckan som skulle visa att de borgerliga visst det planerar liberaliseringar. Det blir en prioriterad sak att staten säljer ut t ex LKAB och Vattenfall till utländska intressen om de borgerliga får regeringsmakten, det kunde man höra i Ekot. En av personerna bakom utspelet, moderaternas ekonomiske talesman Mikael Odenberg sade så här:

– Det finns många emotionella skäl som är kopplade till våra naturtillgångar. Delvis är det där lite osakligt. Om GM köper Saab kan vi vara oroliga för att de i ett senare skede flyttar produktionen av personbilar exempelvis från Trollhättan till Rüsselsheim. Däremot tror jag inte att någon behöver vara orolig för att flytta ut vattenkraftverket i Porjus eller kärnkraftverket i Forsmark ut ur landet.

Sade moderaten Mikael Odenberg. Och jag tänkte tyst för mig själv: Ja, var det inte precis det vi alla gick och bekymrat frågade oss – det har varit många problem sista tiden, men visst, det här är ändå värst – vad ska vi göra med LKAB och Vattenfall. Som gör miljardvinster, som tickar rakt in i statskassan. Vad ska vi göra med detta jätteangelägna problem? Nej, skämt åsido. Den mer allvarliga frågan inställde sig: Varför? Varför lägger borgerliga politiker tid på en sån fråga? Vad är det angelägna problemet?
Jag tror problemet är att borgerliga politiker ägnar sig åt sånt här – om de tror att de då är goda och kämpande liberaler. Jag tror att det största problemet finns, ja, inte bara i Mikael Odenbergs tänkande utan tyvärr i hur många tänker, som betecknar sig som ekonomiska liberaler. Det de säger om att sälja ut offentligt ägda anläggningar låter ju liberalt. Det låter som nytänkande.
Jag tror att de tagit över ett tänkesätt från dem de kritiserar: den fixa idén att sälja ut vissa anläggningar och egendomar, det har rätt lite med liberalism att göra – det bygger i själva verket på en socialdemokratisk världsbild.
Hur då? Jo: att man, när det gäller allt som har med arbete, investeringar och välstånd att göra, biter sig fast i det befintliga. Det är socialdemokrati. En i grunden fördelningspolitisk idé om att det bara finns ett "begränsat utrymme" som vi måste hantera: att det bara finns ett bestämt antal jobb, ett bestämt anatal fabriker, sjukhus, tillgångar – som vi måste fördela. Eller – sälja ut. Som i det här fallet: att Sveriges utvecklingsmöjligheter och "liberala framtid" skulle ha något att göra med LKAB, Vattenfall eller vad det nu är. Att "framtiden" är gigantiska utförsäljningar av ett antal befintliga anläggningar som staten råkar vara ägare till – ett inverterat Stålverk 80.
Den här påstått liberala utförsäljningsmanin har något parasitiskt över sig: man krafsar och vill suga ut det värdefulla ur något gammalt.
För den som är för mer ekonomisk liberalism tror jag att det finns viktigare och intressantare framtidsfrågor bortom gamla självgående företag och anläggningar som LKAB och Vattenfall. Att ett samhälle tar sig framåt och blir rikare genom att individerna i det tillförsäkras möjligheter att fritt vända sig mot nya horisonter, hitta på nya saker, som ingen ens har tänkt på – det trodde jag var liberalism. Inte att begränsa sig till det som råkar finnas framför näsan just nu.
I det här Ekoinslaget hördes också en annan borgerlig röst, kristdemokraternas Mats Odell, som också ville sälja ut till utländska intressen. Men han tillfogade ett exempel som – antagligen utan att han själv var medveten om det – pekade ut den viktiga skillnaden. Odell nämnde ett lyckat järnvägsprojekt.

– Jag tror inte man ska utesluta utländska köpare. Jag var själv initiativtagare till Arlandabanan, att se till att vi byggde en järnväg dit, och där har vi ju utländska ägare som bedriver den verksamheten på ett utomordentligt bra sätt.

Ja – som Mats Odell säger, här var det ju fråga om ett nytt järnvägsprojekt. Arlandabanan har nybyggts, den har tillfört något nytt där inget tidigare fanns, den har skapat en smula nytt välstånd med hjälp av väl motiverade utländska investerare. Det är nåt annat än att sälja ut.
Hela mönstret, med låsta socialdemokrater, och påstådda liberaler som mimetiskt följer dem i spåren, det upprepar sig också med sjukhusen, som ju har diskuterats igen på sistone. Det är väl en sak om man vill förnya sjukvården, gräddfiler eller ej. Men varför måste man blanda ihop det med just de landstingens sjukvårdsanläggningar som råkar finnas idag. Om det är några som vill bedriva vård må det väl stå dem fritt att själva sätta igång och bygga det som behövs till det. Ett sjukhus, eller, ja, vad som nu råkar vara dagens eller framtidens modell.
Att bara gå efter det som är gammalt, skåpmaten, och som dessutom redan tillhör någon annan, det är inte bara fattigt tänkt, det kommer också leda till fattigdom och utarmning. Finns det inga mer visionära liberaler?

JESPER MEIJLING