Det finns två som kan känna sig nöjda med förra året. Å ena sidan handeln: enligt Handelns Utredningsinstitut hade detaljhandeln en mycket stark utveckling, och julköpfesten i december var rekordartad. Allt oftare satte vi oss också i bilen för att vara med i festen, alltfler tillbringade en dag i ett köpcentrum utanför stan. Nöjda är å andra sidan också Sverigedemokraterna, med 2006 års häpnadsväckande valresultat i kommunerna.

Staden Landskrona har blivit symbol för deras framgångar, Sverigedemokraterna fick nästan en fjärdedel av kommunrösterna där, helt unikt. Varför, har de andra politikerna och många tillresande journalister frågat sig. De vet inte, och ingen annan vet väl heller riktigt. Några har menat att det beror på Landskronas dåliga arbetsmarknad, som aldrig skulle ha hämtat sig sen det stora varvet i stan lades ner. Förklaringen skulle alltså ligga 20-25 år tillbaka i tiden, och nu plötsligt ha fått en politisk effekt. Andra säger att det har uppstått ett så kallat utanförskap för att, ”jo, det har kommit för många invandrare på för kort tid”. ”För många” – kan man kanske tänka sig att tolkningen ”för många” kan vara en sida av något annat... nämligen något helt annat som det är för lite av?

Jag tror inte Landskrona är så unikt på lite längre sikt. Fler andra fina småstäder kan stå på tur. – Det är fint i Landskrona: vackra gamla byggnader och en stilig sekelskiftesteater och en småskalig stadskärna. Men de som bor i Landskrona och de som någon gång besöker stan vet: det är något som inte stämmer. Stans centrum är inte som andra stadscentrum. Det är en ödslighet över det hela. Alltför många butikslokaler står tomma. De få som är ute verkar skynda bort.

Landskronas centrumhandel har mer eller mindre klappat ihop sedan de nya stora externa köpcentrerna började dyka upp ute på slätten ett efter ett från slutet av 80-talet, bekvämt tillgängliga via motorvägen: Center Syd, Väla, Hyllinge. För de som har bil vill säga, alltså de med största köpkraften. ”En förödande utveckling”, säger en tjänsteman på kommunen om pengarnas och människornas flykt från den egna stadskärnan.

I lokaltidningen Landskrona-Posten gick under året en omdiskuterad artikelserie om kriminalitet, invandrargäng, och upplevelser av otrygghet. Efter skoltid och på kvällar förändras centrum, beskrev man det, vanliga vuxna dominerar inte stadslivet, buset tar över, sägs det, det förekommer rån och misshandel. En del verkliga händelser, en stor del upplevelse av otrygghet.

Men vad är egentligen otrygghet i en stad, kanske man borde fråga sig. I en tom, övergiven stadskärna undrar man kanske extra mycket vilka de där är som kommer på trottoaren långt där borta. Man saktar stegen inför en öde gatukorsning och undrar vad eller vem som döljer sig bakom hörnet. Skulle där vara folk och fordon i rörelse, skulle man inte ens reflektera över saken. På ett tomt torg hörs och syns ett gäng unga killar som sitter och snackar högt. Skulle det vara liv och rörelse skulle de drunkna i mängden. I ett tomt centrum, på gator som inte längre riktigt angår någon, där vet man inte vem som bestämmer. Hur hade landskronabor upplevt situationen om de hade haft ett välmående, levande, befolkat centrum, med mycket handel och uteliv? Det vill säga, om inte kommersen och köpkraften försvunnit iväg till Center Syd och de andra externa handelsplatserna?

Vi får se om Landskrona hämtar sig – och om det sätter några spår i upplevelsen av gängnärvaro och otrygghet. Tjänstemän på kommunen talar faktiskt om ett trendbrott det gångna året, bl a till följd av en ny stor dagligvaruetablering i centrum som börjat vinna tillbaka en del kunder och liv och rörelse.

Men då kanske till exempel Sverigedemokrater kan nå framgångar på andra håll i stället, om nu otrygghet i övergivna stadskärnor är till deras fördel. För det är tydligen en landskronautveckling som gäller för detaljhandeln i framtiden. Motsvarande femton nya stora externa handelscentra som Center Syd planeras runt om i Skåne, enligt en ny sammanställning från Länsstyrelsen. De mindre städernas handel kommer kunna slås ut flera gånger om. Fritt fram för folktomma gator i öde stadskärnor, fritt fram för den som utan ansträngning vill höras och synas och dominera bilden.

Skåne är ett föregångslän för externetableringar, men det finns inget som hindrar samma utveckling i andra tätbefolkade regioner. Kanske kommer Sverigedemokraternas strateger hålla ett öga på externhandelsplatsernas utveckling i hela riket.

Jesper Meijling