Mobiltelefondesign, mediciner, Rolexklockor, arkitektritningar, tillverkningsmaskiner... I Kina kopierar man utan att fråga om lov. Och visst, så här kan man ju inte göra, det är inte förenligt med grundreglerna i en marknadsekonomi. Det är ett missbruk, som måste ersättas av kontroll och skyddade rättigheter för västerländska upphovsmän och patentägare.

Respekten för mönsterskydd och patent har till exempel varit en stor stötesten i WTO-förhandlingarna med Kina – hårda krav framställdes då på att deras myndigheter måste gripa in och sätta stopp för kunskapsstölderna. Nokia har en stämningsprocess igång mot kinesiska tillverkare som kopierar Nokia-modeller. Och kanske börjar dessa omöjliga kineser äntligen ta rättelse, Kinas president Hu Jintao har ju lovat Bill Gates att piratkopieringen av Microsoftprogram ska stoppas, och det börjar förekomma processer i Kina som kränkta västföretag vinner!

Det är lätt att ryckas med i fördömandet. Men man glömmer ett antal saker. För det första: kopiering är inte alltid ett hot mot den ekonomiska utvecklingen. Tvärtom hänger kopiering och tillväxt ihop. Kinas tillväxt har varit 8, 9 nästan 10 % i många år nu. En explosiv tillväxt. Men vad är det som händer i en explosiv tillväxtfas? Den explosiva fasen, säger en teori, börjar när fler och fler verksamheter startar och ger sig in i en produktion som dittills varit importerad och ovanlig, det vill säga inte en del av den egna ekonomin. Ett ihärdigt, hämningslöst kopierande breder ut sig, från hemmasnickrade reservdelar, mot alltmer avancerade produkter, och mot maskiner som kan tillverka sådana importer som man vill ersätta med en billigare eller förbättrad produkt. Och är det rätt betingelser, dvs att det inte är en ensam gubbe i en stuga utan en hel region eller ett helt land där samma saker börjar hända, då exploderar det till slut. Importkopiering är det mest kraftfulla stadiet i en ekonomis utveckling.

Vi glömmer att kopierandet är en del av det grundläggande mänskliga beteende som skapar ekonomin. Hur blev vi rika egentligen? När Västvärlden gjorde sitt fantastiska ekonomiska språng på 1800-talet, kunde man iaktta ett mönster som plötsligt känns väldigt bekant: det snabba spridandet, lånandet och stjälandet av andras idéer. Överallt präglades utvecklingen av att alla försökte sig på lite allt möjligt, och det gjorde att nya marknader byggdes upp i land efter land. Priserna sjönk, och tidigare tillverkare konkurrerades ut, samtidigt som hundra nya uppstod. Det här skedde förstås inte utan gnissel och stridigheter: patentväsen infördes ganska tidigt. England, framförallt, försökte skydda sin industris stora försprång, med direkt förbud mot utförsel av maskiner, ingen skulle få stjäla de avancerade idéerna så där utan vidare.

Men det gjorde fräcka typer från mindre utvecklade länder ändå. Sven Erikson hette en knappt läskunnig västgöte i början av 1800-talet som handlade med tyger. Inga stora mängder, och inga stora pengar, eftersom det var gummor i stugor som satt och vävde en och en för hand, men för att ändra på det saknades kunskap i Sverige. I England fanns maskiner och ritningar, men se det gick ju inte att få hit, eftersom England skyddade med utförselförbud och mönsterskydd. Ändå startade Sven Erikson sin första textilfabrik 1834, som blev början på en stor tillväxtepok i Västsverige, en del av det svenska ekonomiska undret. På en resa till England köpte han olovandes hela vävstolsmaskiner av mindre nogräknade affärsmän, och så smugglade han dem ombord på sitt skepp – och för att vara säker på att inte åka dit vid en kontroll, surrade han maskinerna under skrovet tills skeppet hade kommit bort från engelskt vatten. Och så kom de skyddade patenten och snodda idéerna till Sverige, så att Sverige kunde få bli del av textilindustrin också, och tillväxten komma igång. – Det var ju inte bra gjort, eller hur. – Vad skulle Sven Erikson ha gjort? Gått till engelsk domstol först? Suttit i förhandlingar med engelska myndigheter tills han dog av uttråkning och ålderdom? Eller försökt snickra ihop en helt egen och mycket sämre maskin helt från scratch?

Idéstölderna sprider välståndet och värdeskapandet, nästan hela Europa fick ett väldigt varierat näringsliv, som gjorde tillväxten bredare och långvarigare än om idéerna hade stannat på några få händer. Man talar om de svenska så kallade snilleindustrierna bakom Sveriges ”makalösa tillväxt” under 18- och 1900-talet. Men de flesta av Sveriges industriella framgångar har från början byggt på lånade eller helt enkelt snodda idéer, som man så småningom vidareutvecklat till något bättre och mer konkurrenskraftigt. Man brukar nuförtiden framhålla lagar, ordning och institutioner som en avgörande tillväxt- och utvecklingsbetingelse – men kopierande och idéstölder kanske är viktigare. Det finns ingen chans i världen att tillväxten i Kina skulle kunna gå helt på västerländska upphovsmäns villkor. Om man nu inte vill att tillväxten i Kina ska bli dramatiskt lägre, kanske allra helst stanna av helt.

Jesper Meijling